Tårarna rinner ner längs kinderna..

God, i miss u so mutch... I just want to see you, 3 years is a really long time! Min, bara min, fina underbara Ekbäckens Jester, i miss u so mutch it hurts. Du är och kommer alltid finnas i mitt hjärta! Du var min egen lille Jeppe i 1 år och så bara du försvann för 3 år sen och 2 månader och jag har inte sett dig sen dess... Jag vet att du har det bra men jag kan inte låta bli att tänkta hur bra vi kunde blivit tsm om vi hade haft mer tid. För med den viljan och glädjen du hade så kunde vi bli oslagbara i de höga klasserna oxå! Du var min fina kille och jag var din "mamma". Vi tog oss från att du nästan aldrig hade hoppat till reginal LA på mindre än ett år. Jag kom från en ponny som kunde hoppa men inte så högt och jag var ganska osäker.. Men när vi satte första nollan i LC i Lysekil som ungponny ekipage var jag så glad, sen så minns jag Lilla edet, Stenungsund, meetinget i Nuntorp och så kommer jag såväl ihåg Valsäng. Jag och mamma hoppades på första nollan i LB hade hela tiden 4 fel. Vi går in, teknisk svår bana men du var underbar och så satte vi den första nollan. Den vi hade väntat på, jag bara kramade dig och pussade dig och gav dig en massa godis! Den dagen så satt jag lycklig men en stor rosett i knät påväg hem. Du är en ängel sänd ifrån himlen för att du behövs på denna jord. Hjälpa andra unga tjejer elr killar som du hjälpt mig! Vill bara vara tillbaka i Billdal på DM 2009, där vi satte vår första nolla i LA. Jag grät, mamma grät, en från klubben (kände knappt henne) grät och kramade mig och Jeppe och alla var så himla glada. Vi nollade en LA bana, 6-årig liten vit virvelvind på endast 120 cm med en liten 10-årig tjej på ryggen som bara red och hade roligt. De var vi, vi var bäst tillsammans och vi kommer alltid vara bäst tillsammans. Prisutdelingen i Ale-Jennylund när vi kom 4:a i reg LB och speakern säger att det är en riktigt bra prestation för att hästen endast var 6 år. Alla bara stirrade och blev helt chockade. Vem hade kunnat tro att den lilla duktiga ponnyn som hoppade allt i alla lägen och kunde hoppa snabbt och svänga var bara 6 år. INGEN. Alla bara antog att det var en 14 årig ponny som har gjort detta tusen gånger, att det bara var att åka men jag visste sanningen. När jag fick han så kunde jag knappt få honom att på en 20 m volt och han stack med mig i skogen men en jävel på att hoppa de var han! De kan INGEN säga imot! Vi hade flyt, har massa rosetter från unghästklasser och placeringar osv. Jag älskar dig och de kommer jag alltid att göra. Du var min favorit, högst upp på min lista och nu är du någon annans favorit. Högst upp på nån annans lista men jag älskar dig och jag hoppas att du alltid kommer ha en plats i ditt hjärta för mig, för de har jag för dig! 
 
 
 
Bilderna är från Dingle när vi kom 3:a i en LC+5. PS: jag gråter inte, gömmer mig från kameran ;)
 
 
Prisutdelningen i Ale-Jennylund som jag skrev om. 
 
Lilla edet
 
 
 
 
 
Grantihoppen, minnen ♥
 
Nuntorp ♥
Sjukt fin bild irl, har den på mitt rum men den är tagen på bilden som jag har på mittt rum, därför cp..
 
Jeppe och Manum!
 
Jag saknar dig så mycket och jag hade önskat att du bodde närmare mig... För då skulle jag åka och hälsa på dig! Jag ska försöka åka och hälsa på dig, för jag saknar dig. Dock så kommer jag vara sjuk ledsen när jag hälsar på dig men det skulle vara värt det! Bara få känna lukten av dig, få krama dig igen. Bara av att se dig så skulle jag nog brista ut i tårar.. Du var min lilla bebis, du förvånade mig, trodde aldrig att jag skulle våga hoppa så "högt", 110, jag var så himla rädd för höga hinder.. Jag var riktigt höjdrädd men du stärkte mitt självförtroende jag vågade hoppa så högt utan att hålla på att dö. Jag älskar dig Ekbäckens Jester <3 Du kommer alltid ha hjälp mig! För vilken ryttare skulle jag vara idag utan dig, du hjälpte mig. Hade aldrig haft det självförtroende som jag har hos hästarna idag annars. Hade inte varit så modigt på hästryggen, du har hjälpt mig och den hjälpen kommer att finnas kvar i hela mitt liv! 
 
Tårarna rinner ner för linderna på mig när jag skriver detta, för jag älskade och älskar dig så mycket. Tack för att jag har fått äran att rida dig min fina Jeppe som han hette hemma... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0